Installation: Jennifer Rainsford – Stråltid
Fri entré för studenter, unga under 25 och anställda vid Lunds universitet.
Konstnären Jennifer Rainsford har för Skissernas Museum skapat verket Stråltid, en tillfällig installation byggd av material från forskningsanläggningen MAX IV i Lund, i samarbete med labbets tekniker och ingenjörer. Verket lånar principen från forskningsanläggningen men ersätter synkrotronljuset med laserljus, för att synliggöra det som lever i vatten som besökare själva samlat in och tagit med till museet. Bilderna som uppstår sparas i besökarnas mobiler som foto eller film och publiceras online.
Under helgen 26–27 september bjuds besökare in att ta med vatten från en pöl, ett vattendrag, en blomkruka eller någon annan plats där liv kan tänkas finnas, och att på museet bli en del av att skapa ett konstverk vid en strål-skulptur. Vattnet förbereds för stråltid, och med strålens hjälp blir det som annars är osynligt för blotta ögat synligt. Besökaren fotograferar eller filmar sin strålade vattendroppe, bär verket med sig i telefonen. När laserstrålen släcks plockas installationen ned och materialet återgår till Max IV.
Om verket
I Stråltid arbetar Jennifer Rainsford med det efemära både som tema och som metod. Vattnet är ett ständigt skiftande material, bärare av liv och organismer genom tid och rum, och det lånade materialet från MAX IV förflyttar en del av anläggningens fysiska närvaro till museet. Liksom fotonerna skapar ett flyktigt ljus, förflyttas här en förenklad form av synkrotronens funktion och forskarnas process till ett nytt sammanhang, med samma syfte: att göra det osynliga synligt. Verkets fulla existens är spridd över besökarnas telefoner, en flyktig och decentraliserad form.
I Stråltid återkommer Rainsford till ett spår i sin praktik: berättelsen som sammanhållande kraft. Installationen är ett materiellt återberättande av anläggningen, framställt med hjälp av dess tekniker och ingenjörer, samtidigt som insamlandet av besökarnas berättelser om vattnets ursprung blir både en kartläggning och ett narrativ format av publiken själv, berättelsen om ett konstverk som finns utspritt på många olika enheter.
Programmet är en del av Jennifer Rainsfords residens på MAX IV i Lund.
Om residenset
Konstnärsresidenset har möjliggjorts genom en donation från Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen och är en del av Lunds universitets långsiktiga satsning på att stärka mötet mellan konst och vetenskap. Genom att skapa möjligheter till dialog mellan forskare, konstnärer och i förlängningen allmänheten syftar residenset till att bredda perspektiven och fördjupa förståelsen för den banbrytande forskning som bedrivs vid MAX IV.
Om MAX IV
MAX IV är en forskningsinfrastruktur vid Lunds universitet som genererar högfokuserade röntgenstrålar och möjliggör studier av material på molekylär nivå. MAX IV är världens första synkrotronljusanläggning av fjärde generationen. Forskare använder MAX IV för att undersöka strukturen och sammansättningen hos sina prover med enastående detaljrikedom, vilket bidrar till att utveckla lösningar på några av samhällets mest angelägna utmaningar.
Om konstnären
Jennifer Rainsford är verksam i Stockholm och arbetar i gränslandet mellan konst, film och vetenskap. Hennes konstnärliga praktik omfattar film, installationer och tvärvetenskapliga samarbeten med forskare och aktivister, genom vilka hon utforskar relationerna mellan människan, tekniken och naturen. Hon undervisar för närvarande i film vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm, där hon också är engagerad i Centrum för konst och digitalitet och dess arbete med att utforska utvidgade format och framväxande teknologier. Hon valdes ut bland 68 sökande som den första konstnären att inneha rollen som Artist-in-Residence.
