Jaktgudinnan Diana levde i vildmarken med sitt hov av kvinnliga nymfer som ibland roade sig med hångeltävlingar, Isaac Grünewald avbildar en badscen – män undanbedes tack!
Män som kvinnor trollbands av den sensuellt avklädde Näcken och hans fiolspel, här gestaltad av Carl Frisendahl. Skogsrået lockade oftast män, men även kvinnor och i Christian Erikssons version dansar hon fram på jakt efter nästa erövring. Till höger i Alfredo Zalces skiss finns den mexikanska revolutionsledaren Emiliano Zapata, med häst, hatt och sin typiska mustasch. I Zapatas armé gjorde Amelio Robles Ávila karriär och avancerade till överste, han var transman och levde öppet fram till sin död 1984.

När Sigrid Fridman häcklades av kulturstockholm röt hennes förkämpe och partner, skribenten Klara Johansson, ifrån och gav kritikerna öknamnet ”männens fackförening”.
I mellankrigstidens Berlin kunde författaren Karin Boye, här avbildad av Peter Linde, besöka dambarer och utforska sin sexualitet hos en fördomsfri psykoanalytiker. GAN älskade sjömän som kärleksobjekt och konstmotiv, här ser vi män till havs i en mer föreställande och historiserande tappning än i hans mer kända målningar. Nils von Dardel var känd för sina tintomaragestalter – androgyna personer som inte riktigt passar in i den binära könssystemsnormen.

I det tidiga 1900-talets växande städer möttes homosexuella män ofta i urinoarer, på badhus eller i parker, till exempel Berzelii park vars grönska syns i bakgrunden på KG Bejemarks modell.